Sahlinscorner

Har rätt mycket att uppdatera nu, Var en sväng till Tönsberg och överraskade alla där, fyllt år och hade en blöt fest i dubbel mening, har haft besök av 3 väldigt fantastiska vänner, osså händer det massa grejer nu.. Så håll ut ni som trots allt läser denna bloggen.. 

Så.. 

Tönsberg Vikings sista hemmamatch för säsongen, dom var klara seriemästare och det var upplagt för fest i ishallen..

Kenta och grabbarna lät mig veta att dom var besvikna över att jag lovat att komma ner men inte kunde det.

Kenta ringde till och med Mamma och frågade om jag kunde få vara ledig.. 

Det gick verkligen inte.. Jag skulle inte ner..

Lite visste dom att jag och Loffen hade planerat detta i 2 veckor, jag skulle ner, det var bara så.. 

Så fredagen den 27 mars så satte jag mig på tåget till Trondheim för vidare transport med flyg till Tönsberg.

Efter en oerhört obehaglig flygresa (jag är extremt flygrädd har jag märkt) så landar jag på Torp Luftehavn.

Där möter jag Jörgen Nilsen, en kille i laget.. Då trodde jag att det var kört. Ingen skulle ju veta nånting, men Line pratade med honom och han lovade att inte säga nånting.

Så jag kommer hem till Loffen och Ragnhild på fredagkväll, öppnar en pilsner och äter lite.

Sen sitter jag och Loffen och lirar NHL 09 till PS3 rätt länge innan det är dags att knyta sig för natten.

Lördag 28/3-09 GAMEDAY

Vaknar och är otroligt nervös.. Jag vet inte varför, men det kunde ju ha nåt med att jag skulle ut på isen och prata i micen och ta av mig till bar överkropp inför en herrans massa folk.. :P

Sitter och spelar GH World Tour med Ragnhild och barnen deras.

Tid: 17:30

Då kommer Ragnhilds mamma och hämtar mig hemma hos Loffen för transport till Ishallen, nerverna ligger utanpå kläderna kan jag säga..

17:55

Kliver ur bilen och smyger mig till omklädningsrummet.

Nära att Folvik får syn på mig, men som den otroligt smidiga ninjan man är så ingår jag stealth-mode och ungår hans ögon med ett par nanosekunder.

18:00 

Intro för spelarna och dom ställer upp på respektive blålinje.

18:05 

Karoline börjar sjunga den Norska nationalsången, hon var GRYM!!

Det var bland det vackraste jag har hört.

När hon var klar så går jag ut till utvisningsbåset och väntar på att hon ska säga att dom ska stå kvar på blålinjen för det är en överraskning på G.

Så jag går helt enkelt ut på isen och går fram till Karro, det ska sägas att det var tokmörkt i hallen förutom en spotlight på Karoline.

Hon går för att lämna micen i sekretariatet och jag går fram till henne i mörkret och säger att jag kan ta den där jag.

Hon var nog ganska full av adrenalin efter att ha sjungit för så många personer så hon ser inte att det är jag förrän jag frågar om jag kan få en kram.. Då tittar hon på mig och sen kom tårarna och en jättekram.. det var helt fantastiskt.

Så jag tar micen och börjar prata samtidigt som jag går ut i spotlighten.

- Jag vet att jag lovade grabbarna att komma och stå i bar överkropp i båset om dom vann serien, så.. Här är jag..

Jag tror aldrig att jag har fått så mycket applåder nångång, till och med klacken skrek på mig liksom.. :P 

Kenta kommer fram med några tunga tårar i ögonvrån och säger.. - Du är fan dum i huvet du.. ser du vad du får mig att göra.. 

Hehe.. det var Legen----wait for it---dary..

Vi vann matchen iaf.. :D

Firandet i omklädningsrummet kan innefattas med två ord, Champagne och vrål.. :P

Nu blir det inget mer skrivande denna gång.. Men det kommer snart mera.. 

Tack och hej... Leverpastej..